Från IT-leverantör till samhällsbärare – dags att ta ansvar för Sveriges digitala ryggrad

Sverige har länge varit en digital pionjär. Vi har skapat unicorns, drivit tillväxt och varit en motor i Europas tech-utveckling. Men vår framgång har vilat på en känsla av djup fred – en tro på att krig hör till historien. Den optimismen har gett oss fart, men också gjort att säkerheten halkat efter. Vi har digitaliserat våra liv, men hanterar säkerhet som om vi fortfarande jobbade med papper och pärmar.

De senaste tio åren har förändrat spelplanen. Från Krim 2014 till Sveriges NATO-medlemskap 2024 – vi är inte längre bisittare, utan aktiva deltagare i en ny geopolitisk verklighet. Och nu ser vi tydligt det säkerhetsgap som vuxit fram.

Samtidigt som hotbilden ökat har totalförsvaret nedprioriterats. Cybermiljarden är ett viktigt steg, men långt ifrån tillräckligt. Kommuner får ett tillskott på runt 700 000 kr per år – ett plåster på ett benbrott. För att möta utmaningen krävs samarbete mellan verksamheter, myndigheter och branschen.

Vi vet vad som står på spel. Förra året drabbades vi av en omfattande ransomware-attack som slog mot samhällsviktiga funktioner. Vi arbetade dygnet runt för att återställa, informera och skydda. Vi lärde oss mycket – men också att det saknas strukturer för samverkan med myndigheter i fredstid.

Därför föreslår vi:

• Återinför K-företagsmodellen – identifiera kritiska aktörer och ge dem rätt förutsättningar att delta i beredskapsplanering.
• Inför statlig certifiering eller kravstandard för IT-leverantörer till samhällsviktiga funktioner.
• Använd NIS2 som ramverk för att definiera vilka sektorer och leverantörer som ska omfattas av civilt försvar.
• Stärk formella samverkansstrukturer mellan staten och strategiskt viktiga privata aktörer – i fredstid.
• Öka investeringstakten inom cybersäkerhet – hela näringskedjan måste omfattas.

Sveriges digitala infrastruktur är vårt nervsystem. Låt oss bygga det robust, resilient och redo för framtiden.